Har äntligen fått till layouten hyfsat!
Trevlig läsning nu!
Trevlig läsning nu!
Innehållsförteckning
1.0 Syfte
1.2 Bakgrund
1.3 Introduktion
2.0 Sociala medier, vad är det?
3.0 Sociala nätverk, vad är det?
Närmare beskrivning av utvalda sociala nätverk
3.1 YouTube
Närmare beskrivning av utvalda sociala nätverk
3.1 YouTube
3.2 Bloggar
4.0 Diskussion
5.0 Slutsats
6.0
Referenser
Sammanfattning
Att sociala medier idag
har en stor påverkan i många människors vardagliga liv
är det ingen tvekan om. Via de sociala nätverken kan vi idag ha kontakt i realtid
via ljud, bild eller text över hela världen. Människor har fått helt andra förutsättningar för att handla, betala sina räkningar, skicka brev eller att bara prata med varandra och allt detta sker via internet och de sociala nätverken. Vi har alla trätt in i en helt ny värld, webb 2.0-världen.
är det ingen tvekan om. Via de sociala nätverken kan vi idag ha kontakt i realtid
via ljud, bild eller text över hela världen. Människor har fått helt andra förutsättningar för att handla, betala sina räkningar, skicka brev eller att bara prata med varandra och allt detta sker via internet och de sociala nätverken. Vi har alla trätt in i en helt ny värld, webb 2.0-världen.
Abstract
That social networking today
has a great influence in many peoples daily life is
nothing to even discuss. Thru the social media we can today have contact in realtime
thru sound, pictures and text worldvide. Humans has got compleatly different
conditions to do shopping, pay bills, send letters or just talking to eachother, all of this is now happening thru the social networks, all of us has now entered a new
world, the webb 2.0-world.
nothing to even discuss. Thru the social media we can today have contact in realtime
thru sound, pictures and text worldvide. Humans has got compleatly different
conditions to do shopping, pay bills, send letters or just talking to eachother, all of this is now happening thru the social networks, all of us has now entered a new
world, the webb 2.0-world.
Syfte
Syftet med denna essä är att få
en fördjupad kunskap inom olika sociala medier,
hur och varför vi och företag använder de sociala nätverken på det sätt vi gör idag?
Vad är det vi vill uppnå med de sociala nätverken?
hur och varför vi och företag använder de sociala nätverken på det sätt vi gör idag?
Vad är det vi vill uppnå med de sociala nätverken?
Påverkar de oss och om så, på vilket
sätt?
För att försöka nå ett resultat har jag använt olika vetenskapliga artiklar, vetenskapliga tidskrifter samt relevanta källor på Internet inom ämnet.
För att försöka nå ett resultat har jag använt olika vetenskapliga artiklar, vetenskapliga tidskrifter samt relevanta källor på Internet inom ämnet.
Bakgrund
Denna essä följer en kursuppgift, där en diskuterande uppsats
ska inlämnas innehållande studenternas reflektioner och erfarenheter. Dessa
diskuteras mot
minst en av de av studenten angivna artiklar och litteratur som ingår i kursen samt
därutöver minst en vetenskaplig artikel som referens, som studenten finner
relevant för att ta stöd för diskussionen.
Essän skall skrivas med utgångspunkt att få läsaren att förstå att du förstått och
kunna beakta dina synpunkter om tjänsten ur ett användarperspektiv.
Jag kommer att gå igenom olika sociala nätverk och förklara vad de är för något
samt vilka dess användare är och inom vilka områden den tjänsten används.
minst en av de av studenten angivna artiklar och litteratur som ingår i kursen samt
därutöver minst en vetenskaplig artikel som referens, som studenten finner
relevant för att ta stöd för diskussionen.
Essän skall skrivas med utgångspunkt att få läsaren att förstå att du förstått och
kunna beakta dina synpunkter om tjänsten ur ett användarperspektiv.
Jag kommer att gå igenom olika sociala nätverk och förklara vad de är för något
samt vilka dess användare är och inom vilka områden den tjänsten används.
Introduktion
När internet i slutet på -90-talet började nå ut till
allmänheten, bestod användarna
av två olika typer av användare. Den ena var företag och individer som ville nå ut
med information av olika slag och den andra typen var de som sökte information
av olika slag. På den här tiden var internet väldigt statiskt och kunde liknas med en
stor uppslagsbok, fylld med information men utan möjlighet till en kommunikation. I början av 2000-talet började människors syn på internet att förändras. Den gräns som så tydligt hade funnits mellan upphovsmän och Internets användare hade så sakta börjat försvinna bort. Detta berodde främst på att man förändrade sättet att se på Internet, Findahl (2010), Svenskarna och Internet 2010. Nu kunde webbplatser erbjuda sina besökare att kunna tillföra och ändra vissa delar av det publicerade innehållet. Det började även uppstå sociala nätverk som YouTube, Twitter och Facebook. Dessa sociala nätverk är beroende av sina användare eller medlemmar eftersom de är de som tillför innehållet i dem. Det är den här typen av nätverk som utgör grunden för Web 2.0. Enligt en undersökning gjord av World internet institute, Svenskarna och internet 2010, hade 86 % av Sveriges befolkning over 16 år tillgång till en dator år 2009 och av dessa hade 83 % också tillgång till internet. Nästan alla som har tillgång till internet har dessutom tillgång i hemmet. Användningen har ökat under åren vilket tyder på att internet blir en allt större del av människors vardag. 2009 använde 62 % av befolkningen internet varje dag, en ökning från 2007 då användningen varje dag låg på 49 % och 2003 på 25 % (Findahl, Olle 2010).
av två olika typer av användare. Den ena var företag och individer som ville nå ut
med information av olika slag och den andra typen var de som sökte information
av olika slag. På den här tiden var internet väldigt statiskt och kunde liknas med en
stor uppslagsbok, fylld med information men utan möjlighet till en kommunikation. I början av 2000-talet började människors syn på internet att förändras. Den gräns som så tydligt hade funnits mellan upphovsmän och Internets användare hade så sakta börjat försvinna bort. Detta berodde främst på att man förändrade sättet att se på Internet, Findahl (2010), Svenskarna och Internet 2010. Nu kunde webbplatser erbjuda sina besökare att kunna tillföra och ändra vissa delar av det publicerade innehållet. Det började även uppstå sociala nätverk som YouTube, Twitter och Facebook. Dessa sociala nätverk är beroende av sina användare eller medlemmar eftersom de är de som tillför innehållet i dem. Det är den här typen av nätverk som utgör grunden för Web 2.0. Enligt en undersökning gjord av World internet institute, Svenskarna och internet 2010, hade 86 % av Sveriges befolkning over 16 år tillgång till en dator år 2009 och av dessa hade 83 % också tillgång till internet. Nästan alla som har tillgång till internet har dessutom tillgång i hemmet. Användningen har ökat under åren vilket tyder på att internet blir en allt större del av människors vardag. 2009 använde 62 % av befolkningen internet varje dag, en ökning från 2007 då användningen varje dag låg på 49 % och 2003 på 25 % (Findahl, Olle 2010).
Den tekniska möjligheten att använda sig av sociala medier är
alltså väl utbredd i Sverige, men fortfarande år 2010 är det 1,5 miljoner
Svenskar som inte
använder internet, enligt Findahl (2010).
Sociala medier
Sociala medier är idag en naturlig del av vårt samhälle och de
används flitigt runt om
i världen, även om det fortfarande är väldigt stor skillnad på dess utbredd på jorden. Visste du t.ex. att 0,1 procent av befolkningen i Burma har tillgång till nätet, det är bottenrekordet och 92 % av alla hem på Grönland är uppkopplade på nätet, det är världsrekord. (Källa: www.internetworldstats.com/stats.htm).
i världen, även om det fortfarande är väldigt stor skillnad på dess utbredd på jorden. Visste du t.ex. att 0,1 procent av befolkningen i Burma har tillgång till nätet, det är bottenrekordet och 92 % av alla hem på Grönland är uppkopplade på nätet, det är världsrekord. (Källa: www.internetworldstats.com/stats.htm).
Sociala medier är människor som kommunicerar med varandra
digitalt, man kan med ett ord kalla sociala medier för ”dialog”. Sociala medier
har funnits sedan slutet på 1900-talet på webben, i form av olika
chattfunktioner som symboliserar små, men så småningom en stor global
kommunikation på nätet. Det som möjliggjort att internet blivit ett stort
konversationsforum är Web 2.0, enligt Thackeray et al. (2008:3) Enhancing Promotional Strategies Within
Social Marketing Programs: Use of Web 2.0 Social Media.
Begreppet Web 2.0 myntades år 2004
av internetgurun Tim O'Reilly och avsåg ”nästa generation webbtjänster och
affärsmodeller på webben”, enligt Carlsson (2010, s.8) Marknadsföring
och kommunikation i sociala medier.
Web 2.0 har en väldigt lättanvänd teknologi som möjliggör att
alla kan påverka och samla information kollektivt i form av Wikis och den har
även gett en möjlighet till att dela upplevelser, åsikter, bilder och ljud i
bloggar och nätverk.
Människor kan med Web 2.0 lätt ta del av andras omdömen på olika
varor och tjänster eller till företag och produkter genom taggar och bokmärken.
Man kan även prenumerera på RSS flöden med nyheter som man har ett intresse av
att få veta mer om.
Den största framgången inom Web 2.0 är hur det underlättat för
människor att nätverka med varandra i sociala nätverk, som t.ex. Facebook. På
grund av Web 2.0:s avancerade och lättillgängliga teknologi har kontrollen över
innehållet till viss del förflyttas till användaren/konsumenten som då kan ta
del av, kommentera och dela all typ av information på webben. Ingen vet allt
men alla vet något, och denna kunskap delar man med andra i sociala nätverk och
bloggar, enligt Thackeray et al. (2008:3).
Sociala medier är ett samlingsnamn för de digitala
kommunikationsformer som finns för att dela åsikter, innehåll och upplevelser.
Det finns massor av olika verktyg för detta, som mobiltelefon, Internet eller
TV.
Olika typer
av kommunikationsformer:
· Chat (msn messenger)
· Textmeddelande
· Bloggar
· Communities
· Uppladdning och delande av bilder, musik och videos.
· Mail
· Online-spel
· Virtuella verkligheter som t.ex. Second Life · Wikis
· Chat (msn messenger)
· Textmeddelande
· Bloggar
· Communities
· Uppladdning och delande av bilder, musik och videos.
· Online-spel
· Virtuella verkligheter som t.ex. Second Life · Wikis
Den stora styrkan med de sociala medierna är att det är ett sätt
att nå nya opinionsbildare och påverkare. Med lätthet kan man idag kommunicera
med stora grupper av människor i ett sammanhang som tidigare var svårt att nå
fram i¹ .
I sociala medier kan man enkelt kommunicera
med flera personer, vilket har gjort dem till kanaler för både nytta och nöje.
Privatpersoner använder sociala medier till att uppehålla och knyta kontakter,
inhämta och sprida information, visa upp sig själva och sina kunskaper, enligt Carlsson (2010).
Något som har blivit väldigt stort är hur dagstidningar idag
använder sig av sociala medier. Det spelar inte längre så stor roll var i
världen en kris inträffar eftersom informationen finns tillgänglig på
tidningarnas webbupplaga. De flesta tidningar satsar idag på interaktivitet med
sina läsare, ett exempel där sociala medier spelat stor roll för hur
rapporteringen utvecklades är mordet på en tonårig pojke vid en fest på
Kungsholmen i Stockholm 2007. På flera bloggar och diskussionsforum på internet
lades bilder, misstankar och namn upp. Dessutom fördes det flera diskussioner
om hur mordet gått till. En grupp startades även på Facebook, bevara oss från
gatuvåldet. Denna grupp fick tusentals medlemmar och ledde till manifestationer
mot gatuvåldet i både Stockholm och Göteborg, enligt Mats Eriksson (2009) Nätets
kriskommunikation.
Barak Obama, USA:s president har blivit känd för att vara den
första president som använt sig av sociala medier. När Obama kandiderade hade
han en av de populäraste Twitter konton och Facebook sida och hans webbsida
innehöll en sida med ett socialt
nätverk där väljare kunde skapa profiler och kommunicera med varandra. Obamas
valkampanj gick även att följa på YouTube, Flickr, Linkedin, MySpace och Second
Life, enligt Zarella (2009)The social media marketing book s. 5.
Så vare sig du är en del av ett litet, medium eller jätte stort
företag eller om du är
en egen företagare, så kommer dina kunder använda sociala medier och det finns
ingen anledning till varför du inte ska göra det. Kostnaden är nästan obefintlig och
det är lätt att komma igång, det kan dessutom ge enorma finansiella fördelar för ditt
företag, enligt Zarella (2009, s. 8).
en egen företagare, så kommer dina kunder använda sociala medier och det finns
ingen anledning till varför du inte ska göra det. Kostnaden är nästan obefintlig och
det är lätt att komma igång, det kan dessutom ge enorma finansiella fördelar för ditt
företag, enligt Zarella (2009, s. 8).
En viktig sak jag vill framhålla beträffande de sociala medierna
är att de är otroligt trendkänsliga och trender på Internet ändras fort, så det
man skriver om idag kan vara helt ute eller borta imorgon. Dessutom avancerar
tekniken väldigt fort fram.
I Marknadsföring och
kommunikation i sociala medier (2010,
s. 45, 123) säger Lena Carlsson att sociala medier lika mycket
handlar om it och marknadsföring som kundservice och internkommunikation.
Summerat handlar det om organisationens kommunikation, både internt och med omvärlden.
Carlsson påpekar också att nya kommunikationsmetoder som sociala medier bör
kombineras med traditionella metoder eftersom sociala medier fortfarande är ett
nytt område ”med väldigt många användningsområden, möjligheter och utan några
absoluta sanningar om vad som är rätt och fel”
Enligt Carlsson (2010) så använder
företag och organisationer sociala medier till att få information om kundernas
köpbeteende och tycke om produkter och tjänster. Sociala medier används till
att effektivt hantera kundtjänstens supportärenden, rekrytera nya medarbetare
och få närmare och snabbare kontakt med kunderna.
Samtidigt, enligt Carlsson (2010, s. 107) som de sociala medierna
erbjuder nya tillfällen att synas, kommunicera och skapa kundrelationer om det
görs på rätt sätt, så kan de snabbt sprida negativ information om företaget och
dess produkter om det vill sig illa även om det inte sker
just i de webbtjänster som organisationen är verksam i. Lena Carlsson menar
därför att det är av stor vikt att organisationen sätter sig in i sociala
medier och aktivt söker upp och deltar i pågående konversationer och bemöter
kritik och felaktiga påståenden även utanför sina egna webbtjänster
Det finns kanske fortfarande företag som inte ser de sociala
medierna som något bra för dem och visst finns det skeptiker som anser att
sociala medier är ett sätt för ungdomar att fördriva sin tid. Dock är den
sociala användningen av webben för omfattande för att blunda för och enligt
statistiken är användarna inte enbart de yngre åldersgrupperna.
Enligt Lüders (2008) Conceptualizing personal media
så börjar de sociala medierna idag överlappa gränsen till de traditionella
massmediernas funktioner. Det finns skillnader mellan sociala/personliga medier
och massmedier på framförallt två nivåer, sociala/personliga medier bygger på
interaktion mellan sändare och mottagare men båda kan vara producenter av
innehållet, eftersom man kan läsa och kommentera det som skrivs. Lüders hävdar
också att gränserna mellan de två börjar bli allt mer suddiga, men hon vill
inte dra ett likhetstecken mellan sociala medier och massmedier eftersom det
fortfarande finns skillnader mellan de olika kommunikationsformerna.
Jag kan inte låta bli att leta djupare i det här med att
kommunicera, varför gör vi det och varför vill vi det så gärna? Dessutom att
skriva så offentligt som t.ex. i en blogg, något som är en dagbok, fast helt
offentligt på hela Internet. Varför vill människor idag synas och höras så gärna?
Larsåke Larsson (2008, s. 15) i Tillämpad kommunikationsvetenskap, säger att vi
behöver och inhämtar information för att skapa mening i tillvaron. Kanske är
det så lätt, att vi vill göra oss hörda och vi vill synas för att kunna må bra.
Enligt Larsson (2008, s.32) säger han att vi kommunicerar med
varandra för att:
·
”Överleva och få hjälp i svåra situationer
·
förstå världen och dess omgivning
·
samarbeta med andra och skapa relationer
·
tillgodose sociala behov
·
uttrycka sin personlighet
·
ge och erhålla information
·
hålla ihop grupper (och organisationer)
·
planera aktiviteter och fatta beslut
·
övertala andra att uppfatta saker på ett visst sätt – och utöva
makt
·
tillgodose materiella behov och erhålla ekonomisk vinning”
Larsson (2008, s. 20) säger vidare
att forskningen inom kommunikationsområdet visar att effektiv kommunikation som
ger goda långsiktiga resultat är i hög grad baserad på en god relation till
mottagaren, istället för mer klassiska övertalningsformer. Idag ses relationen
till informationsmottagaren som viktig och metoder där användaren har större
möjlighet att själv ta initiativ till kommunikation har visat positiva
resultat.
Det kan på ett sätt kännas logiskt att det
faktiskt är så, men ändå känns det som människor idag vill synas och höras mer
än hur det var för några år sedan. Detta kan förstås bero på att det idag, tack
vare de sociala medierna är lättare att göra sin röst och att synas i alla fall
på Internet. Ett passande socialt nätverk för detta är YouTube, ett nätverk där
man kan ladda upp videos helt gratis. Jag kommer berätta mer om YouTube i nästa
avsnitt.
Sociala
nätverk
De moderna sociala nätverken började sin era 2002 är Jonathan
Abrams lanserade Friendster som var inspirerat av Match.com. Abrams ville att
Friendster skulle vara en dating site som inte handla de om dating. Friendster
gjorde vad enligt många var det största finansiella misstaget i sentida
historia genom att tacka nej till ett erbjudande på 30 miljoner dollar från
Google för att få köpa siten, enligt Zarella (2009)The social media
marketing book.
2003 släpptes MySpace som fort blev det ledande musikfokuserade
sociala nätverket. I oktober 2003 hackade en Harvard student vid namn Mark
Zuckerberg sig in i skolans databas och skapade Facemash, en site där elever
kunde jämföra två ID kort med varandra och rösta på den de tyckte var snyggast.
Zuckerberg klarade sig nätt och jämnt från att bli stämd och skapade senare The
Facebook, som började som ett socialt nätverk för Harvard studenter. Sakta
växte The Facebook och tillsist år 2006 kunde vem som helst som hade en e-mail
adress gå med i Facebook och någon gång mellan April 2008 och februari 2009
gick Facebook om MySpace som det populäraste sociala nätverket, enligt Zarella
(2009).
Sociala nätverk kan betecknas som ett forum på webben där man
kostnadsfritt kan bli medlem i nätverket. Man kan skapa e profilsida, man letar
och skapar ett kontaktnätverk av vänner, man kan skicka meddelanden till
varandra , antingen privata som ett e-mail eller helt öppet för vem som helst
att se i nätverket. Man kan dessutom länka sin sida till andra sociala nätverk,
som t.ex. bloggar.
En annan form av sociala nätverk är online communities, som också
är ett forum där människor kan bli medlem och kommunicera med varandra på
webben. Skillnaden är att dessa är mer privata och fokuserar på diskussioner
som förs mellan medlemmarna, enligt Lüders (2008) Conceptualizing personal media.
Enligt Misolve et al (2007) Measurement and Analysis of Online
Social Network, så finns redan online sociala nätverk i hjärtat hos många
populära webbsidor och allt eftersom tekniken går framåt så kommer fler
applikationer att uppstå. Man tror också att sociala nätverk kommer att spela
en viktig roll i framtida personliga och kommersiella online interaktioner
såväl som en plats och organisering för information och vetskap.
YouTube
Siten lades upp 2005 i
Kalifornien och grundarna till YouTube var tre studenter vid namn Steven Chen,
Chad Hurley och Jawed Karim. Grundarna uppmanade sina medlemmar att: BroadCast
yourself, alltså att sprida ut eller sända ut dig själv. YouTube blev väldigt
fort otroligt poulärt och det köptes av Google i oktober 2006, enligt Rowell
Rebecca (2011) The company and its Founders. YouTube
är idag världens största community för att dela videos på Internet, enligt Zarella (2010)
The social media marketing book. För att kunna förstå hur stort YouTube är så kan jag berätta att 10
timmar video läggs ut på YouTube varje minut. (Källa: http://nms.sagepub.com/cgi/content/abstract/10/5/683.)
För att kunna lägga upp videos på
YouTube måste du skapa ett användarkonto, det kallas channel eller på Svenska
kanal. Det viktigaste när det gäller att skapa ett konto är vilket användarnamn
du väljer, detta går inte att ändra och det är det namnet som kommer att avgöra
ditt YouTube URL. Det gäller alltså att tänka på vad man vill använda sitt
konto till, privat, företag eller annat, enligt Zarella (2010). Tänk på att när
du skapar ett konto får du en gratis möjlighet till att marknadsföra ditt namn.
Jag tänker inte i denna essä gå igenom hur man skapar sitt konto hos YouTube
utan inriktar mig mer på funktioner och användbarhet.
YouTube är ett community där
medlemmarna uppmuntras att göra produktioner och lägga ut i sin kanal. I sin
kanal kan man se sina filmklipp, vilka kanaler man tittat på och vänner inom
YouTube. Man kan välja vilka intressen man har, så får man förslag på kanaler
att följa som passar det intresset man har. Visste du att Vita Huset i USA har
en egen kanal på YouTube? Där visas pressmeddelanden, tal och andra offentliga
videos. När man tittar på videos på YouTube kan man lägga en röst på videon och
får man många röster så kommer videon att synas bättre vid sökningar och i
rekommendationer för liknande videos. Det fungerar alltså på det sättet, att ju
fler besök och kommentarer en video har, desto högre kommer den på topplistan.
Blogg
Bloggar uppkom någon gång
i slutet av 1990-talet och fullkomligen exploderade under 2000-talet. Vem som
skapade den första bloggen på Internet är en väl diskuterad fråga, men vissa
hävdar att Tim Berner-Lees blogg var den första. Problemet med Tims sida var
att den saknade de delar som karakteriserar en riktig blogg och kunde därför
inte räknas. 1997 skapade Jorn Bagger en blogg som ska ha innehållit alla de
karakteristiska delarna en blogg ska inneha, samma år skapade även Dave Winer
en blogg av samma kaliber och vem av dem som var först finns inget riktigt svar
på, enligt Herring et al.
(2005) Weblogs as a
bridging genre.
Blogg är ett namn som
kommer från Engelskans Weblog och det är som en digitaliserad dagbok som man
skriver i på Internet. Enkelt beskrivet är en blogg en hemsida som kan bestå av
både text, bild, ljud och videoklipp enligt Herring et al. (2005). Redan innan bloggandet bredde ut sig och blev ett
fenomen skrev många människor dagbok på nätet, det har förkommit sedan mitten
på 90-talet, enligt Herring et al. (2005, s.6)
Den
mest vanliga bloggen är den personliga, en blogg fungerar på det sätt att ägaren till bloggen skriver in
ett inlägg, ett inlägg kan liknas med en dagboksanteckning i bloggen. Detta
inlägg kommer att visas som den senaste händelsen i bloggen. Ägaren av bloggen
kan själva välja om inlägget ska gå att kommentera eller inte.
Att skriva inlägg i sin blogg är själva meningen
med att blogga. Det är det en läsare först ser när denne kommer in på bloggens
första sida. Att skriva ett inlägg är något som är lätt gjort och behöver inte
ta många minuter att slutföra.
Många väljer att ha en
funktion på sin blogg som tillåter läsare att lämna en kommentar till inlägget, detta ger tillfälle för att skapa en
dialog mellan bloggaren och läsaren.
När det skapas ett nytt
inlägg i bloggen, kommer det tidigare inlägget läggas i ett arkiv på bloggen. Det är som en lista
där man kan få en översikt över alla gjorda inlägg, för att man lättare ska
hitta det inlägg man letar efter. Detta är en mycket bra funktion eftersom
ingenting försvinner från bloggen, allt sparas i arkivet.
En annan mycket bra
funktion på en blogg är Permalänk, det
innebär att varje inläggs
Rubrik är sökbar. Man kan
alltså klicka på den rubriken och komma till just det inlägget, eftersom den
har en egen URL. Via permalänkar kan man lätt länka till andra inlägg eller
till inlägg på helt andra bloggar.
Länklista är något de flesta bloggar har, detta är en
lista med andra bloggar som ägaren till bloggen följer. Dessa är även de
klickbara och man kommer därför lätt till en annan blogg genom att klicka på
dem. Dessa länklistor brukar ofta finnas på ena kanten av en bloggs förstasida,
enligt Gardner, Susannah, Birley, Shane (2010) Blogging
For Dummies.
I kategorin foto- video-
och telebloggar finns de bloggar som använder något av dessa medier för att
driva sin blogg. Fotobloggar kan bestå av enbart bilder, men oftast är fotot en
del av den skrivna bloggen, där bilden visar någon händelse som skett i
bloggarens vardag.
En videoblogg innebär att
delar av ens vardag spelas in och sedan publiceras på bloggen.
Telebloggar innefattar
bloggar som består av inspelade audioklipp, som ägaren av bloggen spelat in.
Det finns olika sätt att göra sina inspelningar, antingen som bara
ljudinspelningar eller både ljud och bild.
I de undersökningar som
gjorts för att studera bloggars innehåll så finns det oftast fem områden som
bloggarens innehåll brukar kretsa kring. Det finns en sammanställd lista gjord
av Nardi et al. (2004) Blogging as Social Activity over de fem
vanligaste anledningarna till att människor bloggar.
1.
“Hålla andra uppdaterade
om ens aktiviteter och vad man gjort och var.
2.
Uttrycka sina åsikter för
att påverka andra.
3.
Söka efter andra
människors åsikter för att få återkoppling från dem.
4.
Skriva I bloggen för att
förbättra sin färdighet att skriva.
5.
Skriva av sig.”
Den vanligaste
anledningen är alltså en önskan att publicera allmänna beskrivningar av vad
bloggaren anser vara viktiga händelser som skett I hans eller hennes liv.
Punkt två och tre handlar
om de som bloggar om politik och försöker få andra att ändra sina åsikter genom
att läsa dennes blogg.
Den fjärde punkten
handlar om de som ser bloggandet som ett sätt att förbättra sig själv genom att
skriva och få återkoppling i form av kommentarer.
Den femte och sista
punkten innefattar bloggar som vill skriva av sig, det kan vara traumatiska
upplevelser eller att bara få skriva ner det man går och tänker på.
Nardi et al. (2005) Menar
att bloggen inte faller under dagbokgenren, texten i posterna innehåller
nämligen ofta tilltal till läsarna och detta kan inte ses som något annat än en
social interaktion som aldrig skulle kunna förekomma i en dagbok.
Diskussion
Att sociala medier utgör
en mycket stor del av våra liv idag är det ingen tvekan om. Tänk om någon för
20 år sedan hade sagt: Jag skickar ett mail till dig! Att man via datorn skulle
kunna skicka ett brev var ju något helt konstigt och obegripligt.
Visst har det förändrat
vårt sätt att leva våra liv men det har också förenklat och underlättat mycket,
som att skriva och skicka ett brev, hur vi betalar våra räkningar eller sättet
vi kommunicerar med varandra.
Men är allt bara
positivt?
Leder inte mycket av dagens
digitalisering till isolering och ensamhet också? Visst kan vi lättare få
kontakt med varandra och lättare hitta någon att kommunicera med vid våra
datorer, men vi blir ju också mer ensamma och sårbara eftersom den verkliga
sociala biten mer och mer försvinner. Vi skickar hellre ett mail än att ringa,
vi träffas mer sällan eftersom man kan träffas via datorerna, man behöver inte
ens befinna sig i skolan längre eftersom man kan göra det på distans via
datorn.
Vad händer med de
människor som fortfarande står utanför Web 2.0 världen? Hur påverkas de av att
inte vara med i samma gemenskap?
Kanske det inte alltid är
det bästa att vi idag kan göra våra röster hörda på ett så lätt sätt som att
skriva en kommentar eller ett inlägg i en blogg eller att vi via Facebook
kollar vad våra vänner har för sig.
Förändrar inte detta hela
människans natur? Har människan gått ifrån att vara ett flockdjur till ett
ensamdjur? Nöjer vi oss med att ha en gemenskap helt eller delvis via ettor och
nollor på Internet?
Allt blir ju även så
tillgängligt för alla, fanns det inte bra saker med att få slå och leta i en
bok för att hitta information? Påverkas vi inte negativt av att alltid vara så
tillgängliga och att allt idag ska gå så fort att hitta.
Vad händer med den
handskriva texten? Kommer vi om 20 år inte ens kunna skriva med papper och
penna längre, bara på ett tangentbord på datorn?
Frågorna blir många och
ingen kan besvara dem, inte i nutiden i alla fall, svaren finns i vår framtid
och jag tänker vara delaktig i att följa den.
Slutsats
Mina tankar och
funderingar när jag arbetat med denna essä har varit många. Jag var innan inte
ett så stort fan av de sociala nätverken på nätet, självfallet har jag Facebook
och även lagt upp någon video på YouTube tidigare, men det har aldrig varit min
favorit sysselsättning att facebooka eller vara aktiv i andra nätverk. Jag
skulle aldrig komma på tanken att skapa en blogg, då detta för mig känns
konstigt att lägga ut sin dagbok på nätet. Jag kan samtidigt förstå och har
förståelse för de som gör det i syfte att skriva av sig eller på annat sätt få
ut det man vill säga.
Jag tycker de sociala
medierna är viktiga i media, det är bra att tidningar finns att läsa digitalt
och att nyheter lättare kan komma fram på ett snabbt och effektivt sätt.
Däremot funderar jag mycket över vart och hur detta ska sluta? När tekniken
gått så fort fram under de senaste 10 åren, så undrar jag hur det kommer att
vara om ytterligare 10 år på Internet och i de sociala medierna.
En sak jag definitivt tror
är att de sociala medierna och de sociala nätverken är här för att stanna, även
om de säkert kommer förändras under tidens gång och utvecklas på olika sätt,
för att maximera användandet och för att kunna sprida reklam samt tjäna pengar
på olika och nya sätt. Marknadsföringen för företag och organisationer måsta
använda sig av de sociala medierna för att kunna överleva i framtiden tror jag.
Mycket, nästan allt sprids via de sociala medierna idag och gör man inte det i
framtiden så tror jag inte att man kan överleva som företag, i alla fall om man
är beroende av marknadsföring i sitt företag.
Det kommer onekligen vara
en spännande att följa de sociala medierna och de sociala nätverken i
framtiden, man kan inte låta bli att undra vart vi kommer landa och hur det ser
ut om 10 år? Kommer det ha kommit något nytt då, lika stort som Facebook eller
till och med som Internet.
Jag ser med spänning fram
emot vad framtiden har att visa oss inom de sociala medierna.
Referenser
Carlsson, Lena (2010)
Marknadsföring och kommunikation i sociala medier,
Göteborg :
Kreafon. ISBN: 9789163353215.
Eriksson, Mats (2009). Nätets kriskommunikation. Upplaga 1:1.
Lund: Studentlitteratur AB. ISBN: 9789144056067.
Findahl, Olle (2010) Svenskarna och Internet 2010, Stockholm:
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). ISBN: 978-91-978952-1-7.
Gardner,
Susannah, Birley, Shane (2010) Blogging For Dummies. [Elektronisk] Tredje upplagan, Indiana: Wiley Publishing Inc.
Tillgänglig: Google Books [2011-05-18].
Herring, Scheidt & Bonus (2004),
“Bridging the Gap: A Genre Analysis of Weblogs”, Proceedings 37th Annual
Hawaii International Conference on System Science.
Tillgänglig: http://csdl2.computer.org/comp/proceedings/hicss/2004/2056/04/205640101b.pdf
[110521].
Larsson, Larsåke (2008). Tillämpad
kommunikationsvetenskap. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB ISBN:
978-91-440490-4.5.
Lüders,
Marika, (2008) Conceptualizing personal media,
Sage
Publications. New Media Society 2008;10;683
Misolve,
Alan, Marcon, Massimiliano, Gummadi, Krishna P.,
Druschel,
Peter, Bhattacharjee, Bobby (2007) Measurement and
Analysis
of Online Social Network In proceedings of the 5th
ACM/USENIX
Internet Measurement Conference (IMC´07
PDF: http://citeseer.ist.psu.edu/viewdoc/summary?doi=10.1.1.109.4432.
PDF: http://citeseer.ist.psu.edu/viewdoc/summary?doi=10.1.1.109.4432.
Nardi, B. A., & Schiano, D. J., & Gumbrecht, M.
(2004). Blogging as Social Activity, or Would You Let 900 Million People Read Your
Diary? Proceedings of the 2004 ACM conference on Computer supported
cooperative work. Chicago, Illinois.
Tillgänglig: home.comcast.net/~diane.schiano/CSCW04.Blog.pdf
[110521].
Thackeray,
Rosemary, Neiger, Brad L., Hanson, Carl L., McKenzie
James
F.(2008) Enhancing
Promotional Strategies Within Social
Marketing
Programs: Use of Web 2.0 Social Media, Sage Publications.
Zarella,
Dan (2010). The social media marketing book. Canada: O´Reilly Media,
ISBN:
978-0-596-80660-6.
Elektroniska dokument
Salomon, Ib (2010) Internet i siffror, [Elektronisk] Illustrerad Vetenskap,
16 februari.
[2011-05-22].
Wesch, Michael,
YouTube Statics, [Elektronisk] Digital
Ethnography,
18 mars.
Tillgänglig:
http://mediatedcultures.net/ksudigg/?p=163
[2011-05-18].