Preliminär essä, Sociala medier & människan

Har äntligen fått till layouten hyfsat!
Trevlig läsning nu!

Innehållsförteckning  

1.0 Syfte

1.2 Bakgrund

1.3 Introduktion

2.0 Sociala medier, vad är det?

3.0 Sociala nätverk, vad är det?

Närmare beskrivning av utvalda sociala nätverk

3.1 YouTube

3.2 Bloggar

4.0 Diskussion

5.0 Slutsats

6.0 Referenser 

Sammanfattning 

 

Att sociala medier idag har en stor påverkan i många människors vardagliga liv
är det ingen tvekan om. Via de sociala nätverken kan vi idag ha kontakt i realtid
via ljud, bild eller text över hela världen. Människor har fått helt andra förutsättningar för att handla, betala sina räkningar, skicka brev eller att bara prata med varandra och allt detta sker via internet och de sociala nätverken. Vi har alla trätt in i en helt ny värld, webb 2.0-världen. 

Abstract

That social networking today has a great influence in many peoples daily life is
nothing to even discuss. Thru the social media we can today have contact in realtime
thru sound, pictures and text worldvide. Humans has got compleatly different
conditions to do shopping, pay bills, send letters or just talking to eachother, all of this is now happening thru the social networks, all of us has now entered a new
world, the webb 2.0-world.

Syfte   

Syftet med denna essä är att få en fördjupad kunskap inom olika sociala medier,
hur och varför vi och företag använder de sociala nätverken på det sätt vi gör idag?
Vad är det vi vill uppnå med de sociala nätverken?

Påverkar de oss och om så, på vilket sätt?
För att försöka nå ett resultat har jag använt olika vetenskapliga artiklar, vetenskapliga tidskrifter samt relevanta källor på Internet inom ämnet.

Bakgrund  

 

Denna essä följer en kursuppgift, där en diskuterande uppsats ska inlämnas innehållande studenternas reflektioner och erfarenheter. Dessa diskuteras mot
minst en av de av studenten angivna artiklar och litteratur som ingår i kursen samt
därutöver minst en vetenskaplig artikel som referens, som studenten finner
relevant för att ta stöd för diskussionen.
Essän skall skrivas med utgångspunkt att få läsaren att förstå att du förstått och
kunna beakta dina synpunkter om tjänsten ur ett användarperspektiv.
Jag kommer att gå igenom olika sociala nätverk och förklara vad de är för något
samt vilka dess användare är och inom vilka områden den tjänsten används.  

Introduktion 

När internet i slutet på -90-talet började nå ut till allmänheten, bestod användarna
av två olika typer av användare. Den ena var företag och individer som ville nå ut
med information av olika slag och den andra typen var de som sökte information
av olika slag. På den här tiden var internet väldigt statiskt och kunde liknas med en
stor uppslagsbok, fylld med information men utan möjlighet till en kommunikation. I början av 2000-talet började människors syn på internet att förändras. Den gräns som så tydligt hade funnits mellan upphovsmän och Internets användare hade så sakta börjat försvinna bort. Detta berodde främst på att man förändrade sättet att se på Internet, Findahl (2010), Svenskarna och Internet 2010. Nu kunde webbplatser erbjuda sina besökare att kunna tillföra och ändra vissa delar av det publicerade innehållet. Det började även uppstå sociala nätverk som YouTube, Twitter och Facebook. Dessa sociala nätverk är beroende av sina användare eller medlemmar eftersom de är de som tillför innehållet i dem. Det är den här typen av nätverk som utgör grunden för Web 2.0. Enligt en undersökning gjord av World internet institute, Svenskarna och internet 2010, hade 86 % av Sveriges befolkning over 16 år tillgång till en dator år 2009 och av dessa hade 83 % också tillgång till internet. Nästan alla som har tillgång till internet har dessutom tillgång i hemmet. Användningen har ökat under åren vilket tyder på att internet blir en allt större del av människors vardag. 2009 använde 62 % av befolkningen internet varje dag, en ökning från 2007 då användningen varje dag låg på 49 % och 2003 på 25 % (Findahl, Olle 2010).

Den tekniska möjligheten att använda sig av sociala medier är alltså väl utbredd i Sverige, men fortfarande år 2010 är det 1,5 miljoner Svenskar som inte

använder internet, enligt Findahl (2010).

Sociala medier 

Sociala medier är idag en naturlig del av vårt samhälle och de används flitigt runt om
i världen, även om det fortfarande är väldigt stor skillnad på dess utbredd på jorden. Visste du t.ex. att 0,1 procent av befolkningen i Burma har tillgång till nätet, det är bottenrekordet och 92 % av alla hem på Grönland är uppkopplade på nätet, det är världsrekord. (Källa: www.internetworldstats.com/stats.htm).

Sociala medier är människor som kommunicerar med varandra digitalt, man kan med ett ord kalla sociala medier för ”dialog”. Sociala medier har funnits sedan slutet på 1900-talet på webben, i form av olika chattfunktioner som symboliserar små, men så småningom en stor global kommunikation på nätet. Det som möjliggjort att internet blivit ett stort konversationsforum är Web 2.0, enligt Thackeray et al. (2008:3) Enhancing Promotional Strategies Within Social Marketing Programs: Use of Web 2.0 Social Media.

Begreppet Web 2.0 myntades år 2004 av internetgurun Tim O'Reilly och avsåg ”nästa generation webbtjänster och affärsmodeller på webben”, enligt Carlsson (2010, s.8) Marknadsföring och kommunikation i sociala medier.

Web 2.0 har en väldigt lättanvänd teknologi som möjliggör att alla kan påverka och samla information kollektivt i form av Wikis och den har även gett en möjlighet till att dela upplevelser, åsikter, bilder och ljud i bloggar och nätverk.

Människor kan med Web 2.0 lätt ta del av andras omdömen på olika varor och tjänster eller till företag och produkter genom taggar och bokmärken. Man kan även prenumerera på RSS flöden med nyheter som man har ett intresse av att få veta mer om.

Den största framgången inom Web 2.0 är hur det underlättat för människor att nätverka med varandra i sociala nätverk, som t.ex. Facebook. På grund av Web 2.0:s avancerade och lättillgängliga teknologi har kontrollen över innehållet till viss del förflyttas till användaren/konsumenten som då kan ta del av, kommentera och dela all typ av information på webben. Ingen vet allt men alla vet något, och denna kunskap delar man med andra i sociala nätverk och bloggar, enligt Thackeray et al. (2008:3).

Sociala medier är ett samlingsnamn för de digitala kommunikationsformer som finns för att dela åsikter, innehåll och upplevelser. Det finns massor av olika verktyg för detta, som mobiltelefon, Internet eller TV.

Olika typer av kommunikationsformer:

· Chat (msn messenger)
· Textmeddelande
· Bloggar
· Communities
· Uppladdning och delande av bilder, musik och videos.
· Mail
· Online-spel
· Virtuella verkligheter som t.ex. Second Life · Wikis

Den stora styrkan med de sociala medierna är att det är ett sätt att nå nya opinionsbildare och påverkare. Med lätthet kan man idag kommunicera med stora grupper av människor i ett sammanhang som tidigare var svårt att nå fram i¹ .

I sociala medier kan man enkelt kommunicera med flera personer, vilket har gjort dem till kanaler för både nytta och nöje. Privatpersoner använder sociala medier till att uppehålla och knyta kontakter, inhämta och sprida information, visa upp sig själva och sina kunskaper, enligt Carlsson (2010).

Något som har blivit väldigt stort är hur dagstidningar idag använder sig av sociala medier. Det spelar inte längre så stor roll var i världen en kris inträffar eftersom informationen finns tillgänglig på tidningarnas webbupplaga. De flesta tidningar satsar idag på interaktivitet med sina läsare, ett exempel där sociala medier spelat stor roll för hur rapporteringen utvecklades är mordet på en tonårig pojke vid en fest på Kungsholmen i Stockholm 2007. På flera bloggar och diskussionsforum på internet lades bilder, misstankar och namn upp. Dessutom fördes det flera diskussioner om hur mordet gått till. En grupp startades även på Facebook, bevara oss från gatuvåldet. Denna grupp fick tusentals medlemmar och ledde till manifestationer mot gatuvåldet i både Stockholm och Göteborg, enligt Mats Eriksson (2009) Nätets kriskommunikation.

Barak Obama, USA:s president har blivit känd för att vara den första president som använt sig av sociala medier. När Obama kandiderade hade han en av de populäraste Twitter konton och Facebook sida och hans webbsida innehöll en sida  med ett socialt nätverk där väljare kunde skapa profiler och kommunicera med varandra. Obamas valkampanj gick även att följa på YouTube, Flickr, Linkedin, MySpace och Second Life, enligt Zarella (2009)The social media marketing book s. 5.

Så vare sig du är en del av ett litet, medium eller jätte stort företag eller om du är
en egen företagare, så kommer dina kunder använda sociala medier och det finns
ingen anledning till varför du inte ska göra det. Kostnaden är nästan obefintlig och
det är lätt att komma igång, det kan dessutom ge enorma finansiella fördelar för ditt
företag, enligt Zarella (2009, s. 8).

En viktig sak jag vill framhålla beträffande de sociala medierna är att de är otroligt trendkänsliga och trender på Internet ändras fort, så det man skriver om idag kan vara helt ute eller borta imorgon. Dessutom avancerar tekniken väldigt fort fram.

I Marknadsföring och kommunikation i sociala medier (2010, s. 45, 123) säger Lena Carlsson att sociala medier lika mycket handlar om it och marknadsföring som kundservice och internkommunikation. Summerat handlar det om organisationens kommunikation, både internt och med omvärlden. Carlsson påpekar också att nya kommunikationsmetoder som sociala medier bör kombineras med traditionella metoder eftersom sociala medier fortfarande är ett nytt område ”med väldigt många användningsområden, möjligheter och utan några absoluta sanningar om vad som är rätt och fel”

Enligt Carlsson (2010) så använder företag och organisationer sociala medier till att få information om kundernas köpbeteende och tycke om produkter och tjänster. Sociala medier används till att effektivt hantera kundtjänstens supportärenden, rekrytera nya medarbetare och få närmare och snabbare kontakt med kunderna.

Samtidigt, enligt Carlsson (2010, s. 107) som de sociala medierna erbjuder nya tillfällen att synas, kommunicera och skapa kundrelationer om det görs på rätt sätt, så kan de snabbt sprida negativ information om företaget och dess produkter om det vill sig illa även om det inte sker just i de webbtjänster som organisationen är verksam i. Lena Carlsson menar därför att det är av stor vikt att organisationen sätter sig in i sociala medier och aktivt söker upp och deltar i pågående konversationer och bemöter kritik och felaktiga påståenden även utanför sina egna webbtjänster

Det finns kanske fortfarande företag som inte ser de sociala medierna som något bra för dem och visst finns det skeptiker som anser att sociala medier är ett sätt för ungdomar att fördriva sin tid. Dock är den sociala användningen av webben för omfattande för att blunda för och enligt statistiken är användarna inte enbart de yngre åldersgrupperna.

Enligt Lüders (2008) Conceptualizing personal media så börjar de sociala medierna idag överlappa gränsen till de traditionella massmediernas funktioner. Det finns skillnader mellan sociala/personliga medier och massmedier på framförallt två nivåer, sociala/personliga medier bygger på interaktion mellan sändare och mottagare men båda kan vara producenter av innehållet, eftersom man kan läsa och kommentera det som skrivs. Lüders hävdar också att gränserna mellan de två börjar bli allt mer suddiga, men hon vill inte dra ett likhetstecken mellan sociala medier och massmedier eftersom det fortfarande finns skillnader mellan de olika kommunikationsformerna.

Jag kan inte låta bli att leta djupare i det här med att kommunicera, varför gör vi det och varför vill vi det så gärna? Dessutom att skriva så offentligt som t.ex. i en blogg, något som är en dagbok, fast helt offentligt på hela Internet.  Varför vill människor idag synas och höras så gärna?

Larsåke Larsson (2008, s. 15) i Tillämpad kommunikationsvetenskap, säger att vi behöver och inhämtar information för att skapa mening i tillvaron. Kanske är det så lätt, att vi vill göra oss hörda och vi vill synas för att kunna må bra. Enligt Larsson (2008, s.32) säger han att vi kommunicerar med varandra för att:

·      ”Överleva och få hjälp i svåra situationer

·      förstå världen och dess omgivning

·      samarbeta med andra och skapa relationer

·      tillgodose sociala behov

·      uttrycka sin personlighet

·      ge och erhålla information

·      hålla ihop grupper (och organisationer)

·      planera aktiviteter och fatta beslut

·      övertala andra att uppfatta saker på ett visst sätt – och utöva makt

·      tillgodose materiella behov och erhålla ekonomisk vinning”

Larsson (2008, s. 20) säger vidare att forskningen inom kommunikationsområdet visar att effektiv kommunikation som ger goda långsiktiga resultat är i hög grad baserad på en god relation till mottagaren, istället för mer klassiska övertalningsformer. Idag ses relationen till informationsmottagaren som viktig och metoder där användaren har större möjlighet att själv ta initiativ till kommunikation har visat positiva resultat.

Det kan på ett sätt kännas logiskt att det faktiskt är så, men ändå känns det som människor idag vill synas och höras mer än hur det var för några år sedan. Detta kan förstås bero på att det idag, tack vare de sociala medierna är lättare att göra sin röst och att synas i alla fall på Internet. Ett passande socialt nätverk för detta är YouTube, ett nätverk där man kan ladda upp videos helt gratis. Jag kommer berätta mer om YouTube i nästa avsnitt.

Sociala nätverk

De moderna sociala nätverken började sin era 2002 är Jonathan Abrams lanserade Friendster som var inspirerat av Match.com. Abrams ville att Friendster skulle vara en dating site som inte handla de om dating. Friendster gjorde vad enligt många var det största finansiella misstaget i sentida historia genom att tacka nej till ett erbjudande på 30 miljoner dollar från Google för att få köpa siten, enligt Zarella (2009)The social media marketing book.

2003 släpptes MySpace som fort blev det ledande musikfokuserade sociala nätverket. I oktober 2003 hackade en Harvard student vid namn Mark Zuckerberg sig in i skolans databas och skapade Facemash, en site där elever kunde jämföra två ID kort med varandra och rösta på den de tyckte var snyggast. Zuckerberg klarade sig nätt och jämnt från att bli stämd och skapade senare The Facebook, som började som ett socialt nätverk för Harvard studenter. Sakta växte The Facebook och tillsist år 2006 kunde vem som helst som hade en e-mail adress gå med i Facebook och någon gång mellan April 2008 och februari 2009 gick Facebook om MySpace som det populäraste sociala nätverket, enligt Zarella (2009).

Sociala nätverk kan betecknas som ett forum på webben där man kostnadsfritt kan bli medlem i nätverket. Man kan skapa e profilsida, man letar och skapar ett kontaktnätverk av vänner, man kan skicka meddelanden till varandra , antingen privata som ett e-mail eller helt öppet för vem som helst att se i nätverket. Man kan dessutom länka sin sida till andra sociala nätverk, som t.ex. bloggar.

En annan form av sociala nätverk är online communities, som också är ett forum där människor kan bli medlem och kommunicera med varandra på webben. Skillnaden är att dessa är mer privata och fokuserar på diskussioner som förs mellan medlemmarna, enligt Lüders (2008) Conceptualizing personal media.

Enligt Misolve et al (2007) Measurement and Analysis of Online Social Network, så finns redan online sociala nätverk i hjärtat hos många populära webbsidor och allt eftersom tekniken går framåt så kommer fler applikationer att uppstå. Man tror också att sociala nätverk kommer att spela en viktig roll i framtida personliga och kommersiella online interaktioner såväl som en plats och organisering för information och vetskap.  

YouTube

Siten lades upp 2005 i Kalifornien och grundarna till YouTube var tre studenter vid namn Steven Chen, Chad Hurley och Jawed Karim. Grundarna uppmanade sina medlemmar att: BroadCast yourself, alltså att sprida ut eller sända ut dig själv. YouTube blev väldigt fort otroligt poulärt och det köptes av Google i oktober 2006, enligt Rowell Rebecca (2011) The company and its Founders. YouTube är idag världens största community för att dela videos på Internet, enligt Zarella (2010)

The social media marketing book. För att kunna förstå hur stort YouTube är så kan jag berätta att 10 timmar video läggs ut på YouTube varje minut. (Källa: http://nms.sagepub.com/cgi/content/abstract/10/5/683.)

För att kunna lägga upp videos på YouTube måste du skapa ett användarkonto, det kallas channel eller på Svenska kanal. Det viktigaste när det gäller att skapa ett konto är vilket användarnamn du väljer, detta går inte att ändra och det är det namnet som kommer att avgöra ditt YouTube URL. Det gäller alltså att tänka på vad man vill använda sitt konto till, privat, företag eller annat, enligt Zarella (2010). Tänk på att när du skapar ett konto får du en gratis möjlighet till att marknadsföra ditt namn. Jag tänker inte i denna essä gå igenom hur man skapar sitt konto hos YouTube utan inriktar mig mer på funktioner och användbarhet.

YouTube är ett community där medlemmarna uppmuntras att göra produktioner och lägga ut i sin kanal. I sin kanal kan man se sina filmklipp, vilka kanaler man tittat på och vänner inom YouTube. Man kan välja vilka intressen man har, så får man förslag på kanaler att följa som passar det intresset man har. Visste du att Vita Huset i USA har en egen kanal på YouTube? Där visas pressmeddelanden, tal och andra offentliga videos. När man tittar på videos på YouTube kan man lägga en röst på videon och får man många röster så kommer videon att synas bättre vid sökningar och i rekommendationer för liknande videos. Det fungerar alltså på det sättet, att ju fler besök och kommentarer en video har, desto högre kommer den på topplistan.

Blogg

Bloggar uppkom någon gång i slutet av 1990-talet och fullkomligen exploderade under 2000-talet. Vem som skapade den första bloggen på Internet är en väl diskuterad fråga, men vissa hävdar att Tim Berner-Lees blogg var den första. Problemet med Tims sida var att den saknade de delar som karakteriserar en riktig blogg och kunde därför inte räknas. 1997 skapade Jorn Bagger en blogg som ska ha innehållit alla de karakteristiska delarna en blogg ska inneha, samma år skapade även Dave Winer en blogg av samma kaliber och vem av dem som var först finns inget riktigt svar på, enligt Herring et al. (2005) Weblogs as a bridging genre.

Blogg är ett namn som kommer från Engelskans Weblog och det är som en digitaliserad dagbok som man skriver i på Internet. Enkelt beskrivet är en blogg en hemsida som kan bestå av både text, bild, ljud och videoklipp enligt Herring et al. (2005). Redan innan bloggandet bredde ut sig och blev ett fenomen skrev många människor dagbok på nätet, det har förkommit sedan mitten på 90-talet, enligt Herring et al. (2005, s.6)

Den mest vanliga bloggen är den personliga, en blogg fungerar på det sätt att ägaren till bloggen skriver in ett inlägg, ett inlägg kan liknas med en dagboksanteckning i bloggen. Detta inlägg kommer att visas som den senaste händelsen i bloggen. Ägaren av bloggen kan själva välja om inlägget ska gå att kommentera eller inte.

Att skriva inlägg i sin blogg är själva meningen med att blogga. Det är det en läsare först ser när denne kommer in på bloggens första sida. Att skriva ett inlägg är något som är lätt gjort och behöver inte ta många minuter att slutföra.

Många väljer att ha en funktion på sin blogg som tillåter läsare att lämna en kommentar till inlägget, detta ger tillfälle för att skapa en dialog mellan bloggaren och läsaren.

När det skapas ett nytt inlägg i bloggen, kommer det tidigare inlägget läggas i ett arkiv på bloggen. Det är som en lista där man kan få en översikt över alla gjorda inlägg, för att man lättare ska hitta det inlägg man letar efter. Detta är en mycket bra funktion eftersom ingenting försvinner från bloggen, allt sparas i arkivet.

En annan mycket bra funktion på en blogg är Permalänk, det innebär att varje inläggs

Rubrik är sökbar. Man kan alltså klicka på den rubriken och komma till just det inlägget, eftersom den har en egen URL. Via permalänkar kan man lätt länka till andra inlägg eller till inlägg på helt andra bloggar.

Länklista är något de flesta bloggar har, detta är en lista med andra bloggar som ägaren till bloggen följer. Dessa är även de klickbara och man kommer därför lätt till en annan blogg genom att klicka på dem. Dessa länklistor brukar ofta finnas på ena kanten av en bloggs förstasida, enligt Gardner, Susannah, Birley, Shane (2010) Blogging For Dummies.

I kategorin foto- video- och telebloggar finns de bloggar som använder något av dessa medier för att driva sin blogg. Fotobloggar kan bestå av enbart bilder, men oftast är fotot en del av den skrivna bloggen, där bilden visar någon händelse som skett i bloggarens vardag.

En videoblogg innebär att delar av ens vardag spelas in och sedan publiceras på bloggen.

Telebloggar innefattar bloggar som består av inspelade audioklipp, som ägaren av bloggen spelat in. Det finns olika sätt att göra sina inspelningar, antingen som bara ljudinspelningar eller både ljud och bild.

I de undersökningar som gjorts för att studera bloggars innehåll så finns det oftast fem områden som bloggarens innehåll brukar kretsa kring. Det finns en sammanställd lista gjord av Nardi et al. (2004) Blogging as Social Activity over de fem vanligaste anledningarna till att människor bloggar.

1.     “Hålla andra uppdaterade om ens aktiviteter och vad man gjort och var.

2.     Uttrycka sina åsikter för att påverka andra.

3.     Söka efter andra människors åsikter för att få återkoppling från dem.

4.     Skriva I bloggen för att förbättra sin färdighet att skriva.

5.     Skriva av sig.”

Den vanligaste anledningen är alltså en önskan att publicera allmänna beskrivningar av vad bloggaren anser vara viktiga händelser som skett I hans eller hennes liv.

Punkt två och tre handlar om de som bloggar om politik och försöker få andra att ändra sina åsikter genom att läsa dennes blogg.

Den fjärde punkten handlar om de som ser bloggandet som ett sätt att förbättra sig själv genom att skriva och få återkoppling i form av kommentarer.

Den femte och sista punkten innefattar bloggar som vill skriva av sig, det kan vara traumatiska upplevelser eller att bara få skriva ner det man går och tänker på.

Nardi et al. (2005) Menar att bloggen inte faller under dagbokgenren, texten i posterna innehåller nämligen ofta tilltal till läsarna och detta kan inte ses som något annat än en social interaktion som aldrig skulle kunna förekomma i en dagbok.

Diskussion

Att sociala medier utgör en mycket stor del av våra liv idag är det ingen tvekan om. Tänk om någon för 20 år sedan hade sagt: Jag skickar ett mail till dig! Att man via datorn skulle kunna skicka ett brev var ju något helt konstigt och obegripligt.

Visst har det förändrat vårt sätt att leva våra liv men det har också förenklat och underlättat mycket, som att skriva och skicka ett brev, hur vi betalar våra räkningar eller sättet vi kommunicerar med varandra.

Men är allt bara positivt?

Leder inte mycket av dagens digitalisering till isolering och ensamhet också? Visst kan vi lättare få kontakt med varandra och lättare hitta någon att kommunicera med vid våra datorer, men vi blir ju också mer ensamma och sårbara eftersom den verkliga sociala biten mer och mer försvinner. Vi skickar hellre ett mail än att ringa, vi träffas mer sällan eftersom man kan träffas via datorerna, man behöver inte ens befinna sig i skolan längre eftersom man kan göra det på distans via datorn.

Vad händer med de människor som fortfarande står utanför Web 2.0 världen? Hur påverkas de av att inte vara med i samma gemenskap?

Kanske det inte alltid är det bästa att vi idag kan göra våra röster hörda på ett så lätt sätt som att skriva en kommentar eller ett inlägg i en blogg eller att vi via Facebook kollar vad våra vänner har för sig.

Förändrar inte detta hela människans natur? Har människan gått ifrån att vara ett flockdjur till ett ensamdjur? Nöjer vi oss med att ha en gemenskap helt eller delvis via ettor och nollor på Internet?

Allt blir ju även så tillgängligt för alla, fanns det inte bra saker med att få slå och leta i en bok för att hitta information? Påverkas vi inte negativt av att alltid vara så tillgängliga och att allt idag ska gå så fort att hitta.

Vad händer med den handskriva texten? Kommer vi om 20 år inte ens kunna skriva med papper och penna längre, bara på ett tangentbord på datorn?

Frågorna blir många och ingen kan besvara dem, inte i nutiden i alla fall, svaren finns i vår framtid och jag tänker vara delaktig i att följa den.

Slutsats

Mina tankar och funderingar när jag arbetat med denna essä har varit många. Jag var innan inte ett så stort fan av de sociala nätverken på nätet, självfallet har jag Facebook och även lagt upp någon video på YouTube tidigare, men det har aldrig varit min favorit sysselsättning att facebooka eller vara aktiv i andra nätverk. Jag skulle aldrig komma på tanken att skapa en blogg, då detta för mig känns konstigt att lägga ut sin dagbok på nätet. Jag kan samtidigt förstå och har förståelse för de som gör det i syfte att skriva av sig eller på annat sätt få ut det man vill säga.

Jag tycker de sociala medierna är viktiga i media, det är bra att tidningar finns att läsa digitalt och att nyheter lättare kan komma fram på ett snabbt och effektivt sätt. Däremot funderar jag mycket över vart och hur detta ska sluta? När tekniken gått så fort fram under de senaste 10 åren, så undrar jag hur det kommer att vara om ytterligare 10 år på Internet och i de sociala medierna.

En sak jag definitivt tror är att de sociala medierna och de sociala nätverken är här för att stanna, även om de säkert kommer förändras under tidens gång och utvecklas på olika sätt, för att maximera användandet och för att kunna sprida reklam samt tjäna pengar på olika och nya sätt. Marknadsföringen för företag och organisationer måsta använda sig av de sociala medierna för att kunna överleva i framtiden tror jag. Mycket, nästan allt sprids via de sociala medierna idag och gör man inte det i framtiden så tror jag inte att man kan överleva som företag, i alla fall om man är beroende av marknadsföring i sitt företag.

Det kommer onekligen vara en spännande att följa de sociala medierna och de sociala nätverken i framtiden, man kan inte låta bli att undra vart vi kommer landa och hur det ser ut om 10 år? Kommer det ha kommit något nytt då, lika stort som Facebook eller till och med som Internet.

Jag ser med spänning fram emot vad framtiden har att visa oss inom de sociala medierna.

Referenser

Carlsson, Lena (2010) Marknadsföring och kommunikation i sociala medier,

Göteborg : Kreafon. ISBN: 9789163353215.

Eriksson, Mats (2009). Nätets kriskommunikation. Upplaga 1:1. Lund: Studentlitteratur AB. ISBN: 9789144056067.

Findahl, Olle (2010) Svenskarna och Internet 2010, Stockholm: .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). ISBN: 978-91-978952-1-7.

Gardner, Susannah, Birley, Shane (2010) Blogging For Dummies. [Elektronisk] Tredje upplagan, Indiana: Wiley Publishing Inc. Tillgänglig: Google Books [2011-05-18].

Herring, Scheidt & Bonus (2004), “Bridging the Gap: A Genre Analysis of Weblogs”, Proceedings 37th Annual Hawaii International Conference on System Science. Tillgänglig: http://csdl2.computer.org/comp/proceedings/hicss/2004/2056/04/205640101b.pdf [110521].

Larsson, Larsåke (2008). Tillämpad kommunikationsvetenskap. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB ISBN: 978-91-440490-4.5.

Lüders, Marika, (2008) Conceptualizing personal media,

Sage Publications. New Media Society 2008;10;683

DOI:10.1177/1461444808094352
Tillgänglig: http://nms.sagepub.com/cgi/content/abstract/10/5/683.   

Misolve, Alan, Marcon, Massimiliano, Gummadi, Krishna P.,

Druschel, Peter, Bhattacharjee, Bobby (2007) Measurement and

Analysis of Online Social Network In proceedings of the 5th

ACM/USENIX Internet Measurement Conference (IMC´07
PDF: http://citeseer.ist.psu.edu/viewdoc/summary?doi=10.1.1.109.4432.

Nardi, B. A., & Schiano, D. J., & Gumbrecht, M. (2004). Blogging as Social Activity, or Would You Let 900 Million People Read Your Diary? Proceedings of the 2004 ACM conference on Computer supported cooperative work. Chicago, Illinois.

Tillgänglig: home.comcast.net/~diane.schiano/CSCW04.Blog.pdf [110521].

Thackeray, Rosemary, Neiger, Brad L., Hanson, Carl L., McKenzie

James F.(2008) Enhancing Promotional Strategies Within Social

Marketing Programs: Use of Web 2.0 Social Media, Sage Publications.

Health Promot Pract October 2008 vol. 9 no. 4 338 343
PDF: http://hpp.sagepub.com/content/9/4/338.

Zarella, Dan (2010). The social media marketing book. Canada:  O´Reilly Media,

ISBN: 978-0-596-80660-6.

Elektroniska dokument

 

http://www.jmw.se/valja-mediekanal/2011-05-20.

Salomon, Ib (2010) Internet i siffror, [Elektronisk] Illustrerad Vetenskap,

16 februari.

Tillgänglig: http://www.http://illvet.se/teknik/it-robotar/internet-i-siffror.

[2011-05-22].

Wesch, Michael, YouTube Statics, [Elektronisk] Digital Ethnography,

18 mars.

Tillgänglig:  http://mediatedcultures.net/ksudigg/?p=163

[2011-05-18].